Vallgård lågstadieskola ligger i Helsingfors. Skolan har ca 460 elever. I designprocessen deltog eleverna från första årskursen (1a och 1b). Skolan har från tidigare en stark samarbetskultur. Redan de första klasserna är vana att jobba tillsammans i en stor grupp eller flexibelt bildade mindre grupper.
Inlärningshelhetens syfte är att kombinera designens principer med skolans fenomenbaserade studier. Redan på hösten år 2019 hade man i klasserna som en samverkansform lyft fram superhjältetemat som togs in i helheten. Östersjötemat var designer Sanni Koppanens initiativ. Det rimmade utmärkt också med läroplanens ändamål. År 2020 firas Tove Janssons jubileumsår och därför togs mumin-filosofin med i sammanhanget. Genom mumin-figurerna levde man sig in livet i havsbandet.
I processens början bekantade man sig med formgivning. Klasserna besökte Designmuseets samlingsutställning och jobbade i en verkstad. Efter detta tog jobbet med Östersjötemat vid i skolan. Först bekantade man sig med Östersjön via kartor och bilder. Designern gjorde för varje träff en serie diabilder som introduktion till motivet samt grund för tänkande och diskussion. Deltagarna bekantade sig med Östersjöns betydelse för Finland och de omgivande staterna, men tonvikten låg hela vid det, att vi själva bor och lever på Östersjöns strand. En metod var kraftkorten som användes till att iaktta mångsidiga kunskaper. Man funderade också på hjältemodet via korten, samt hurdana hjältar och hjältedåd Östersjön behöver. Konkreti i förståelsen av havets funktioner hämtades genom att skörda salt. Saltets funktion studerades också genom målningar och lärdomarna utnyttjades då man tillverkade egna hjältemantlar. I processen kallades in fler experter. Goda vinkar fick man från Stora Räntans naturskola och Snygg beach -kampanjens sidor. På strandutflykter samlade man sopor på stränderna.
Under processen tilltog elevernas intresse och viljan att påverka Östersjöns kondition vaknade. Detta ledde till att eleverna bildade “Östersjöpatruller”. Östersjöpatrullerna gjorde upp planer och strategier om hur man kunde sprida saken vidare till skolans övriga elever. På fritiden planerade man bl.a. informationskampanjer och affischer. Också en elevs förälder anmälde sig beredd att delta i Östersjö-syndromet. Föräldrarna var verkligen intresserade av motivet och i hemmen diskuterades saken mycket.
Processen kulminerade i en julprydnadsverkstad. Eleverna tillverkade julgranspynt av trolldeg, som Designmuseets Shop tog till försäljning. Vinsten användes i dess helhet till Östersjöns konkreta beskyddsarbete.
Processen som förverkligades på hösten 2019 fortsatte på våren 2020. Nu deltog skolans alla förstaklasser. Ämnet upplevdes så pass intressant och aktuellt, att förmodligen fortsätter temat under hela lågstadietiden!
Lärarna Nina Kilpimaa-Lipasti och Lotta Hartikainen berättar: ”Vi ansåg det mycket viktigt, att eleverna upplevde att de själva kan göra något för sin näromgivning. Vi lärde oss, att hjältedåd inte måste vara något stort, utan att också mindre saker har betydelse. Vi kan alla vara hjältar i det egna livet, genom att ta hand om vårt hav. ”
Nina Kilpimaa-Lipasti fortsätter: ”Designprocessen i skolan är mycket funktionell. Med hjälp av dem är det fördelaktigt att behandla inlärningsupplevelser på många nivåer. Processen öppnar också ofta lärarnas tänkande på ett nytt sätt och ställer eleverna och lärarna på samma linje i tänkandet och funderingarna. Vi tror, att detta ökar elevernas känsla av delaktighet.”
Om Östersjötemat konstaterar lärarna: ”Östersjön som motiv är på något sätt nära och vardagligt, men å andra sidan erbjuder det en oändlig mängd att forska i och lära sig om. Vi ansåg motivet förträffligt. Vi lärare fick en stark känsla av, att Östersjön följer med oss genom hela lågstadiet. Processen resulterade i en fin social upplevelse och härifrån är det gott att gå vidare. Motivet inspirerade eleverna desto mer, ju längre processen fortskred. Det var fint att märka hur kännedomen om Östersjön och många överraskande saker ökade längs vägen. En elev sade sig först nu förstå, vad den egna föräldern jobbar med och för många hade det blivit klart, att många val i hemmet har gjorts i syfte att bidra till naturvården. Från föräldrahåll kom mycket positiv respons. De upplevde, att projektet erbjöd en möjlighet att behandla klimatångesten på ett barnvänligt sätt. Deltagandet och påverkan ger barnet hopp om en bättre framtid.”
Hur helheten strukturerades i skolan:
Inlärningshelhetens längd: 18 x 45 min.
Läroämnen och digrare ändamål:
· Läroämnen: konst, omgivningslära, handarbete
· Dessutom övade man sig i mer omfattande färdigheter:
L1: Tänkande och inlärningens lära
L2: Kulturell kännedom, växelverkan och uttryck
L3: Att ta hand om sig själv och vardagliga färdigheter
L4: Mångbottnad läskunnighet
L6: Arbetslivsfärdigheter och företagsamhet
L7: Deltagande, påverkan och byggande av en beständig framtid
Artikeln är sammanställd på basen Vallgård lågstadiums lärare Nina Kilpimaa-Lipastis och Lotta Hartikainens rapport.
