Intimitet. (känsla av) personlig närhet och förtrolighet: det fanns en värme och en intimitet mellan dem; i plur. ofta om konkreta sexuella handlingar: hon tillät inga intimiteter från hans sida.
– Norstedts Svensk ordbok
Ett klädesplagg är inte bara ett klädesplagg, utan en länk mellan jaget och de andra. Mode är ett instrument med vilket jaget kan bearbetas, mätas och kommuniceras. I en globaliserad och nätuppkopplad värld har den påklädda kroppen och de bilder den förknippas med blivit allt viktigare redskap för historieberättande.
Intimitet handlar om den förändring som följer av vår tids nya typ av politisering och digitalisering av modet. Modet förväntas ta ställning och förändra världen. Därför har social hållbarhet och icke-diskrimineringsprincipen blivit viktiga värden inom modet. Mode är kritiskt tänkande som vill främja bland annat kroppsfred, multisexualitet och antirasistisk uppförandekod.
Digitaliseringen av modet har förändrat designprocesserna, kläderna och vårt sätt att uppleva mode. Teknologin har förvandlat klädesplagget till en datacentral som lagrar intima data och kan kopplas till andra apparater, människor och datanätverk. Ett plagg kan också vara enbart virtuellt, såsom i spegeln eller på digitala modeshower.
Intimitet utforskar den intima relationen mellan klädesplagg och kropp via sju teman. Utställningen synliggör hur starkt mode och klädesplagg på 2020-talet är kopplade till själva definitionen av det mänskliga. Samtidigt uppdaterar den också vår uppfattning om kläddesign. På utställningen visas produkter och verk av 40 kläddesigner, konstnärer eller varumärken med någon form av Finlandskoppling.
Utställningen är också en del av forskningsprojektet Intimitet i en datadriven kultur (IDA) som finansieras av Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi.
Designarbetets Intimitet
Modedesign bygger på hantverk och på intima förhandlingar mellan designern och kunden. Den stöder sig på empirisk tyst kunskap, abstrakt tänkande och arbete med händerna.
Processen utgår ofta från designerns egen eller en annan människas kropp. Den intima information som kroppen förmedlar utnyttjas genom hela processen: i idékläckningen, konceptualiseringen, skissandet, planeringen och materialforskningen samt i provningen av prototyper och provexemplar. Vissa designers ritar plagget direkt på modellens kropp, eller också studerar de rörelsen och materialens beteende med kroppens hjälp.
Arbetsprocessen går från idé via research till koncept. Researchen är en väsentlig del av processen. Den bildar grundvalen för designlösningarna och valet av kundkategori, och den är också till hjälp då man rekognoscerar tidstrenderna. För en designer som gör ett unikt plagg är det viktigt att också göra research på kunden.
Plaggets detaljer, såsom färger och sömmar, bestäms ofta utgående från designerns personliga erfarenhet, estetiska preferenser och intuition. Design handlar alltid också om konstnärligt uttryck som flyr alla förklaringar. Just däri består modets tjuskraft.
Det offentliga intima
Klädesplagget är en zon mellan jaget och yttervärlden. Vi förväntas vara påklädda alltid då vi möter andra människor i sociala och offentliga sammanhang. Kläderna används inte enbart av praktiska skäl, exempelvis som skydd, utan på grund av sociala normer.
Klädseln är också ett viktigt sätt att uttrycka sig och offentligt berätta hurdan man är och hur man vill bli sedd av andra. Att klä sig är således alltid en handling i relation till och med beaktande av andra.
Ett av de första omfattande forskningsprojekten inom den klassiska modeteorin gällde frågan om modet som markör för samhällsklass och kön. Idag anses klädseln därtill uttrycka sexualitet, etnisk bakgrund, tro och världsåskådning, yrke, ålder, politisk ståndpunkt och personliga intressen.
Vår tids design tar medvetet sikte på att skapa communities av likasinnade, stamliknande grupper som överskrider alla nationsgränser. Tanken är att via dem bredda uppfattningen om vilka slags kroppar som faller inom modets domän. Det kritiska samtidsmodet vill ge plats åt kroppar av varierande storlek och form och åt en mångfald av kön och perspektiv.
Intimitet i förvandling
På 2000-talet har modet fått en allt viktigare roll som en del av konst-, kultur- och underhållningsfältet. Förutom klädsel har olika sätt att visa och kontextualisera modet blivit viktiga medel för spridning av information och erfarenheter. Fastän förändringen i sätten att uppvisa mode framträder tydligast på museer och gallerier är trenden synlig också i kommersiella och virtuella miljöer.
Förändringen har att göra med de konceptuella infallsvinklarnas spridning inom modedesignen. Det konceptuella modets rötter går tillbaka till 1980- och 1990-talen, till en förändring där mode inte längre definieras enbart som kläder eller köpta nyttigheter, utan som ett redskap för kritiskt och kreativt tänkande.
I och med att modet spridit sig till andra kulturella sektorer såsom bildkonst, arkitektur och spelvärlden uppstår också nya sätt att uppfatta vad mode ytterst är.
Det intimas gränser
Ordet intim syftar på någonting privat och mycket nära. Det kan beskriva t.ex. relationen mellan två människor. Också ett klädesplagg kan ses som en beskrivning av en relation.
Tidigare utgick modeforskningen från att mode uttrycker individens relation till andra människor. Den approachen framhäver modet som ett uttryck för det mänskliga, och den väcker också frågan om modet inkluderar förutom kvinnor, män och barn också exempelvis sällskapsdjur och andra icke-mänskliga varelser.
Idag vill modeforskarna bredda perspektivet och definiera modet i relation till hela världen. I stället för antropocentrism vill man diskutera relationen mellan människan och andra arter. Man frågar var gränserna för det mänskliga går och vad som är utmärkande just för människan. Människan betraktas som ett djur för vilket inte enbart språket utan också ett kreativt sätt att klä och dekorera sin kropp är utmärkande.
Samtidigt har modet expanderat från klädesplagg till rummet och kan idag vara t.ex. en konstinstallation. Mode har nära band till arkitekturen, måleriet och skulpturkonsten, och det är också en del av fantasikulturen inom exempelvis film- och spelvärlden.
Det delade intima
Den franske litteraturforskaren Roland Barthes (1915–1980) initierade med sitt verk Système de la mode (1967) en riktning inom modeforskningen där klädesplagg läses som symboliska texter. Kläderna anses skapa betydelser, och modet är då ett kommunikationsmedel.
Och visst är mode ett utmärkt exempel på modern, urban och global kommunikation. Klädernas kodade betydelser kan läsas precis som betydelserna i andra kulturprodukter. Plaggets ”grammatik” består av nyckelbegrepp: material och deras struktur, färger och mönster, storlek, skärning och form, tygmängd, silhuett och användningssyfte.
Idén om mode som en form av kommunikation framhävs i vår tid där modebilder förmedlas via digitala kanaler. Modet har ”medialiserats”. Det betyder att medierna inte bara förmedlar information om mode utan också på ett fundamentalt sätt formar vår uppfattning om vad mode är.
Kändisar och influencers i sociala medier är idag viktiga modetolkare. Därmed har det privata och det intima blivit betydelsefullt på ett nytt sätt. Samtidigt som modet förvandlats till bilder och visuellt språk har medierna blivit en del av samtidsmodet.
Mätt intimitet
Det digitala har blivit en allt centralare del av modet. Detta påverkar inte bara designen och tillverkningen av kläder, det påverkar också hur modet sprids och upplevs. Med den påklädbara tekniken samlar ett tekniskt plagg data om användaren. Påklädbar teknik är plagg och smycken med ett inbyggt mätsystem. Det kan då fungera som en portal som förenar bäraren med andra apparater och datanät.
Den vanligaste formen av påklädbara plagg är funktionella kläder, dvs. sport- och arbetskläder, samt armband och ringar som mäter sömn, stress och aktivitet. Många är intresserade av att mäta sina kroppsfunktioner på sin fritid. Att följa och jämföra resultaten har blivit en ny umgängesform. De data som plaggen samlar utnyttjas sedan i produktutvecklingen.
Mätning och bevakning sker också i arbetslivet. Idag kan anställda följas förutom med passerkort också med apparater inbyggda i arbetskläderna. Detta kan också förbättra arbetarskyddet. Den tekniska apparaturen bevakar bärarens omgivning och varnar för eventuella faror.
Den intima upplevelsen
Forskningen i mode har understrukit att mode handlar om representation, dvs. att det är ett redskap för bygge av olika slag av betydelser. Modet ses som ett teckensystem jämförbart med språket. Från den utgångspunkten har man sedan dryftat till exempel hur väl mode lyckas framställa och representera ting och människor.
Men mode både tillförs och skapar betydelser också på andra sätt. Nyare modeforskning granskar modet som en multisensorisk och kroppslig upplevelse. Mode begränsas inte längre till kläder, det uppträder också som bilder, filmer och installationer. Idag frågar man inte längre vad mode är, utan vad mode gör och hur det påverkar.
Från ett empiriskt perspektiv fästs uppmärksamheten vid modets förmåga att producera multisensoriska upplevelser. Modet igångsätter en fantiserad process. Modets tjuskraft bygger åtminstone delvis på att det inbjuder oss att träda in i fantasivärldar.
Modet berör människor, och människor blir emotionellt fästa vid de fiktiva världar modet skapar. Mode lockar oss att kasta loss och använda vår fantasi. Det förmår skapa emotionellt anslående berättelser fulla med element ur myterna i vår kultur.
Fotografier:
1. Emilia Kuurila
Taped on the Skin
2019
2. Leevi Ikäheimo
No Pain, No Glamour
2020
3. Anna Isoniemi
Racing Stripes
2017
4. Maria Korkeila
Fiskars by Maria Korkeila
2020
5. Self-Assembly
Syntax of Clothing
2021
6. Marimekko
The Art of Print and Shape
2021
7. Ville Pölhö
Clone Gone
2021
