8.4.–2.10.2022
Utställningen lyfter fram sambanden mellan design och jämlikhet under de senaste seklerna. Den undersöker jämlikhetsidealet inte bara hos de mest välbekanta ikonerna inom finsk design, utan också i mindre kända projekt. I utställningen ställs designens förflutna och nutid inför samma frågor; Vem kan designa och på vems villkor? Vem är designen ämnad för? Vems verk är synligt, vems röst hörs?
Fem temas för utställningen är ikoner, det gemensamma offentliga rummet, arbete, mångfald av röster och identitet.
Bekanta dig med utställningens texter innan museibesöket eller återvänd till texterna efter besöket.
Ladda ner utställningstexterna här (PDF)
Utställningens temas
Ikoner
En stark bakgrundskraft inom den finska designen har varit den internationella modernismens strävan att producera högklassiga och vackra bruksföremål som är tillgängliga för alla. Det var den industriella serieproduktionens utveckling under första hälften av 1900-talet som gjorde det målet möjligt att uppnå. Vissa föremål i vår designhistoria har fått just ett sådant rykte som demokratiska och jämlika klassiker. De har setts som föremål som är tillgängliga för alla och envar och höjer den allmänna livskvaliteten.
Det jämlikhetsrykte som föremålen fått har inte uppstått ur tomma intet. Det har under årtionden byggts upp och förstärkts av talrika utställningar och publikationer, museikuratorer, historiker och företag. I det här rummet granskar vi vad klassikernas rykte är baserat på. Vilka var designerns ursprungliga mål, hur uppnåddes de till sist?
Dessa föremål har i kraft av sin klassikerposition definierat hur jämlikhet uppfattas på designfältet. Därigenom har de haft ett stort inflytande på hela vår designkultur. Som bruksföremål med stor spridning har de också besuttit makt att definiera vår vardag och därigenom fortplanta en kanske delvis föråldrad uppfattning av jämlikhet. Klassikerna förtjänar att granskas kritiskt – hur ser de ut med vår tids blick?
Det gemensamma offentliga rummet
Begreppet nordiskt välfärdssamhälle har syftat på ett samhälle där staten aktivt försöker erbjuda lika möjligheter åt alla medborgare.
Att bygga och upprätthålla välfärdssamhället är ett mål som berör också formgivarnas och arkitekternas arbete. Trots att många av den finska designens klassiker är avsedda för hemmabruk finns det på designfältet talrika projekt där man söker lösningar just för välfärdssamhällets offentliga rum och tjänster. Det handlar då om exempelvis urbana rum och deras inventarier, kollektivtrafik, hälsostationer och skolor samt olika slags hjälpmedel.
Hur lyckad formgivningen och designen är har traditionellt bedömts på estetiska och funktionella grunder. Vad som är vackert och fungerande har bestämts av en mycket liten krets. I planeringen av offentliga rum är den approachen inte tillräcklig. De offentliga rummen ska fungera för alla användare, oavsett individuella särdrag. En av de mest centrala frågorna i planeringen av offentliga rum är just vems perspektiv och erfarenheter som räknas.
Arbete
Arbete är en av de viktigaste faktorerna som definierar människans liv. Arbete upptar en stor del av vår vakentid, och den ersättning vi får för arbetet är avgörande för våra möjligheter och val. Arbete kan ge en känsla av meningsfullhet och en upplevelse av att ha lyckats och fått någonting till stånd. Via arbete kan individen också uppleva sig både som en självständig aktör och som en medlem i en större gemenskap, en traditionsbärare och en samhällsmedlem.
Jämställdhet och likställdhet framträder i arbetet bland annat som möjligheter att under trygga förhållanden få utföra meningsfullt arbete. Att så sker är dock inte en självklarhet. Individernas möjligheter att arbeta definieras ofta utifrån, exempelvis på basis av kön eller funktionsförmåga. Inte heller lönen och erkänslan för utfört arbete fördelas alltid rättvist.
Designsektorn kan bidra till ökad jämlikhet i arbetslivet. Tillverkningen av designprodukter kan erbjuda arbetsmöjligheter åt sådana som kan ha svårt att bli sysselsatta på annat håll. Med designens hjälp går det också att finna lösningar som förbättrar arbetsförhållandena och gör arbetet tryggare och lättare.
Mångfald av röster
Vårt samhälle består av talrika grupper, gemenskaper och kulturer. Alla får dock inte lika stor plats i den offentliga debatten eller det dagliga bildflödet. Synlighet spelar roll, inte enbart för hur de gemensamma resurserna fördelas, utan också för möjligheterna att påverka samhället. Synlighet för med sig inte bara uppmärksamhet och erkänsla, utan också en känsla av delaktighet, av att vara en i laget.
Det gäller även det förflutna och hur den upptecknas och bevaras: inom exempelvis designens historia känner vi till endast en begränsad mängd historier, berättade ur vissa utvalda perspektiv. Museer och andra minnesorganisationer spelar en viktig roll för vilka berättelser vi traderar till följande generationer och vem som omnämns i vår kulturhistoria. Vems röst hörs även i framtiden? Vilka slags berättelser förblir oberättade?
Identitet
Med identitet avses en människas upplevelse av sig själv. Hurdan är jag i relation till andra människor och omvärlden? Designen kan erbjuda redskap för att både bygga och uttrycka en egen identitet. Kläder, smycken och andra personliga föremål berättar förutom om individens smak också om hens historia, tankar och grupptillhörighet.
Ibland kan föremål – eller frånvaron av föremål – också hindra individen från att uttrycka sig. I designvärlden är det ingen självklarhet att alla slags människor och identiteter får jämlik uppmärksamhet. Ofta tar designen sikte på en föreställning av en idealisk människa med genomsnittlig kropp, något som inte existerar i verkligheten. Då man går in för att designa någonting som fungerar för alla förbises många individuella behov. Människans brokiga mångfald blir synlig då enskilda individer involveras i designprocessen.
Bild: Kobra Agency, fotografier Paavo Lehtonen. Objekts från vänster: Howard Smith skulptur 1982, Outi Leinonen keramisk skulptur 1982 och mattpiska Annansilmät-Aitta.
