Designmuseo Utställningstexter: Tauko Paus Pause

Tomi Leppänen (f. 1976, Siilinjärvi) är en grafiker och musiker som är aktivt verksam på såväl formgivandets som den föreställande konstens bransch och som är specialiserad på visuella uttryck.

För Leppänen är arbete med design och musik likvärdiga: de är resultat av ett liknande tankearbete, fri intuition och experiment som förenas av en rytmisk tanke.

Utställningen Tauko Paus Pause närmar sig design med hjälp av konceptuell konst. Genom de verk som designats för utställningen funderar Leppänen på betydelsen av paus i visuell kommunikation, design och musik och leder besökaren till symbolspråk, symboler och grundformer.

De utställda ljusinstallationerna och de kinetiska verken som grundar sig på rörelse och mäter upp tiden, låter sig vänta på en och uppmanar en till att stanna upp. De är en spegling av grafikerns sinnevärld: ljust, avskalat och reflekterande. Helheten har skapats tillsammans med utställningsarkitekt Hanna Anonen.

Tidigare under sin karriär har Leppänen publicerat sina egna produkter i små serier, planerat en mattserie för det hållbara designföretaget Mum’s samt förverkligat visuella uttryck för flera olika slags företag och festivaler. Ett av hans kändaste verk som han designat är trycket Varför Paris, vi har ju Åbo för Turku Design Festivalen.

1. PUNKT

I verket finns två olikformade punkter bredvid varandra. En punkt är det enklaste elementet i planeringen. Punkten är också ett typografiskt skiljetecken som används för att avsluta en sats. I typografi, beroende på typ av typsnit (font), är punkten ofta kvadratisk eller rund till formen, vilket kan observeras när punktstorleken ökar.

Verket visar två typsnitt som allmänt används, Helvetica (vänster) och Times New Roman (höger).

2. PUNKT PUNKT PUNKT

I verket finns tre rundformade punkter som är formade av neonrör som genom att skapa en fantasi om en kö av framåtgående symboler, lyser upp och slocknar. I den skrivna texten kan till exempel tre punkter i rad representera en tanke som är på hälft eller en oangenäm paus. I meddelandeapplikationen berättar tre blinkande punkter om ett meddelande som är på ankommande. Verket som är i ständig rörelse reflekterar över spänningen mellan en väntan och den paus som följer därefter.

Dot Dot Dot. Bild: Paavo Lehtonen

3. PUNKTEN ÄR EN LINJE SOM KOM FRÅN EN PROMENAD

I verket finns två programmerade LED-skärmar som är vertikala. På den första skärmen rör sig en punkt som formar en linje. På den andra skärmen rör sig en linje som formar en punkt. Linjen kan man tänka sig som en sidoprodukt som föds av en punkt: den är ett spår som formas när den statiska punkten rör sig. Enligt konstnären Paul Klees (1879–1940) karakterisering ”en linje är en punkt som gick på en promenad”. Verket svarar med tanken: ”Punkten är en linje som kom från en promenad”.

4. KOLON

Verket är en programmerad LED-skärm med ett blinkande kolon. I de digitala klockornas sekundmarkeringar använder man kolon enligt datasystemstandarder. Kolons blinkande med en sekunds mellanrum utvecklades ursprungligen på grund av strömsparandet. Den blir synlig för en halv sekund och försvinner utom synhåll för en halv sekund. I verket loopen som formar sig som ett kolon – utan nummer som berättar om tidens gång – är samtidigt både en sekunds lång och tidlös.

5. BADBOLL

I verket finns en rund symbol som långsamt börjar cirkla när man närmar sig det. Badbollen är användarnas smeknamn på markören om finns i Mac-datorernas operativsystem. När programmet inte kan slutföra uppgiften snabbt nog, visas märkören roterande på skärmen. När den färggranna markören uppenbarar sig på skärmen så stannar funktionen eller så kan den helt krascha. På utställningen visar sig symbolen som ett objekt som påminner om en hypnosdiskus.

Beach Ball. Bild: Paavo Lehtonen

6. FÖRLOPPSINDIKATOR

Verket är en rektangulär, långsamt fortskridande förloppsindikator som startar när betraktaren närmar sig verket. Förloppsindikatorn är en symbol som används i datorernas operativsystem och som för användaren visualiserar den tid det tar att utföra en funktion, till exempel en filöverföring. Den främjande balken har utforskats för att minska på väntandes stress och till att hjälpa i skapandet av en positiv användarupplevelse. Verkets förloppsindikator visualiserar dess egen progressivitet.

7. LADDNINGSCIRKEL

I verket finns tolv neonrör som har placerats i en form som påminner om en klocktavla. Visarna släcker en efter en genom att förorsaka en rörelse som påminner om långsamt rullande. Laddningscirkel är en animerad symbol som rullar runt på datorns eller mobilens skärm som berättar för användaren om funktionen som programmet i bakgrunden utför till exempel laddning. Verket som rullar i utställningsutrymmet ger för betraktaren en lugn möjlighet till att ladda och vänta på funktionen – vilken funktion som helst till att bli klar.

8. STRECKAD LINJE

Neonrören som hänger från taket bildar tillsammans en streckad linje. Den streckade linjen som utformas av flera efter varandra korta streckade linjer och mellan dem ger i det visuella språket en möjlighet till att presentera ting som inte är verkliga. Formen som ritats i en streckad linje kan symbolisera någonting tillfälligt eller ett gömt element. Den streckade linjen mellan två element kan betyda en osynlig koppling.

Den streckade linjen som har anpassats till utställningsutrymmet är i sig själv ett kommenterande objekt: den symboliserar någonting temporärt genom att vara i ett efemärt rum.

9. INGENTING

Verket består av en genomskinlig akryllåda och av parenteser som finns inne i den. Parenteserna är symboler som man lägger runt ord eller nummer för att visa att den information som förs fram är någonting annat eller mindre viktigt. Parenteserna som finns i verket synliggör i stället det tomma rummet mellan dem. Utgångspunkten i verket är den avantgardistiska kompositören John Cages (1912– 1992) mening: ”Jag har ingenting att säga / och jag säger den.”

10. STRECK

Verket är en programmerad LED-skärm med ett rörlig streck gjord av små LED-punkter. Verket funderar på skillnaden mellan den ritade och det skrivna strecket: Visar sig den rörliga formen som en bild från strecket eller som ett enskilt typografiskt skiljetecken, såsom ett tankstreck. Utgångspunkten är konceptkonstnären Sol LeWitts (1928–2007) tanke: ”En teckning av en person är inte en verklig person men en teckning av ett streck är ett verkligt streck.”

11. 4m 33cm

Neonrören som i verket har placerats på varandra bildar en notrad I notskrivningen använder man ett notsystem i fem rader på vilket de märkta noterna berättar om höjden och längden i den komposition som skall spelas. 4’33″ är en komposition av den amerikanska avantgarde kompositören John Cage (1912–1992) från år 1965 på vars notrader det inte finns några noter på. Melodin
är en 4 minuters lång och 33 sekunders lång tystnad. Notraden som bildas av neonrör är en 4 meter och 33 centimeter lång tyst hyllning till Cages komposition.

4m 33cm. Bild: Paavo Lehtonen

Designmuseet

Öppettider

Sociala medier

Sök från Designmuseet

Utställningstexter: Tauko Paus Pause